Ett extremt spretigt inlägg om hemmalda hamburgare med whiskyglaze

DSC_0560

Vad fan är detta för blaffa nu då?

Skåda hemmald hamburgare med whiskyglaze, stekta skogschampinjoner, rostad tomat och kräm på rostad vitlök. Inget bröd eftersom jag försöker lchf:a lite. Att bilden blev som den blev skyller jag på att den whisky som inte hamnade i glazen som liksom tvingade sig på min oskyldiga själ.

Jag kan inte nog rekommendera att mala sin egen hamburgerfärs. Det blir ungefär 100 gånger bättre om man ser till att använda bra kött. Den här gången tog vi bara högrev, men en tillsats av ca 20% utskuret oxsvanskött blir helt ljuvligt. För att inte tala om lite färsk bringa. Behöver jag ens säga att mitt liv förändrats till det bättre sedan jag fick en köttkvarn i födelsedagspresent?

Att det inte är vackert betyder inte att det inte var väldigt gott, men det vet ni ju redan. Jag säger: laga det här. Ni lyder, eller hur?

(Och som en parantes kan jag nämna att hemma hos oss heter det inte hamburgare. Det heter hammocklare, för så sa Magnus lillebror Daniel när han var liten. Allt sedan dess har det fastnat i munnen till den grad att jag har svårt att göra en begriplig beställning på McDonalds. Enligt samma mönster heter mina gummistövlar ”ballalla”, för det kallade min kompis lillebror dessa lantlivets lackskor för som liten.

Över till receptet innan jag förlorar mig helt i låtsasordens land.)

Hamburgare med whiskeyglaze, stekt svamp, ugnsrostad tomat och creme på rostad vitlök

Receptmakare: Margit Richert

Portioner: 4

Tid: 3 timmar

En hamburgare du sent kommer glömma. I alla fall om du försöker låta bli att dricka upp överbliven whisky innan maten.

  • 2 tomater
  • socker, salt
  • 10 vitlöksklyftor
  • 800 g högrev med mycket insprängt fett (eller 800 g bra nötfärs om du saknar köttkvarn och/eller ork)
  • salt
  • svartpeppar
  • 1/2 dl rökig whisky
  • 2 msk farinsocker
  • 1 msk tomatpuré
  • 1/2 msk worchestershiresås
  • 1/2 msk ljus soja
  • några stänk tabasco
  • 2 askar champinjoner (vad nu de kan tänkas väga?)
  • smör
  • 2 dl tjockyoghurt
  • 1 tsk dijonsenap
  • 1/2 dl olivolja
  • 2 msk pressad citron
  • 4 nävar rucco eller annan sallad
  • ev hamburgerbröd
  1. Börja med att sätta ugnen på 175 grader. Dela tomaterna och strö över lite lite salt och socker. Lägg i ugnsform och ställ in i mitten av ugnen. Lägg vitlöksklyftorna (skal och allt) i en annan ugnsform och sätt in dem också. Tomaterna bör stå i ugn 3 timmar, för vitlöksklyftorna räcker det med 1 timme.
  2. Skär högreven i bitar och mal den två gånger på köttkvarnens mellanskiva. Salta, peppra och forma till 4 hamburgare. Ställ in i kylen så länge.
  3. Blanda whisky, farinsocker, tomatpuré, worchestershiresås, soja och tabasco. Rör om tills sockret löser sig.
  4. Kvarta champinjonerna och låt dem svettas i en het stekpanna. Släng i lite smör efter ett tag och stek lite till. Häll på 1/3 av whiskyglazen och låt den koka in. Ställ åt sidan.
  5. När vitlöken är klar skalar du den och mixar den slät med dijonsenap och ungefär 1/2 dl yoghurt. Rör ned resten av yoghurten och olivoljan. Smaka av med salt och peppar och lite citron.
  6. Stek hamburgarna i smör. Pensla på rikligt med whiskyglaze under stekningen.
  7. Montera. Sallad i botten, sen en burgare. Sen svamp, sen tomat, sist vitlökscreme. Bröd överst och underst om du vill.  Ät och var lycklig.

27 kommentarer

  1. Hamburgare skrev:

    Kul att det finns fler som sett ljuset med att mala sin egen färs! Här kommer mina favorittips för att få till en burgare som blir ännu mörare och i princip faller sönder i munnen:

    Skär köttet i lagom stora bitar och lägg in i frysen ca 15 minuter tillsammans med köttkvarnsdelarna innan du maler.

    Hantera den nymalda färsen så lite som möjligt. Fös i princip bara ihop köttet så mycket som behövs för att burgarna ska hålla ihop.

    Salta och peppra utanpå burgarna precis innan stekning, absolut inte i färsen, saltet bryter ner köttet till en geggig massa istället för att ge den där möra, sönderfallande känslan.

    Stek på hög värme för en ordentlig stekyta och lite rosa insida. Personligen tycker jag kontrast mellan konsistenser gör nästan lika mycket som smaken.

  2. Hej Hamburgare. Jag håller inte riktigt med dig i allt, men tack för input.

    Jag tycker visst man kan salta i färsen, och upplever inte alls att det blir gegga. Och jag tycker dessutom att färsen gärna får arbetas en smula, just så burgarna inte ska falla sönder i molekyler när man steker dem. Och så blir det dessutom lite struktur på dem.

    Men som sagt, där är vi olika.

  3. Hamburgare skrev:

    Hej igen!

    Japp! Tänk vad tråkigt och tyst internet (och resten av världen) skulle vara om alla tyckta samma hela tiden. :)

    Nu beror det så klart på hur mycket salt man har och hur länge färsen får stå, och om man som du säger, överhuvudtaget gillar en lös burgare eller inte – men en intressant artikel i ämnet finns här (även om han kanske har i lite väl mycket salt):

    http://aht.seriouseats.com/archives/2009/12/the-burger-lab-salting-ground-beef.html

  4. Tack för länken. Mycket intressant läsning. Men jag saltar nog även fortsättningsvis lätt i smeten. Glazen står ju också för en del sälta. Min burgare igår blev absolut inte som den högra bilden, så nåt gör jag ju rätt iaf. :)

  5. Hamburgare skrev:

    Ja, och det blir fortfarande vilsmid skillnad mot att köpa färdigmalen färs från butik. Och whiskeyglazen måste jag definitivt prova!

    Hmm, och nu när jag tänker efter har jag nog aldrig provat att göra långtids-ugnsbakade tomater heller. Jahapp, då har man att göra i helgen och tack för ett trevligt recept! :)

  6. Ja, rapportera gärna om hur det blev!

  7. Kom hem sent igår kväll och pallade inte direkt laga någon mat. Men jag tittade lääänge på din fina burgarbild :)

  8. Anna, du är så rar. Men bilden är för djävla ful. Var för hungrig för att orka fota. :)

  9. Fjällmor skrev:

    oh jösses!
    Borde inte den där passa alldeles förträffligt till all min renfärs..?

  10. ja, antagligen,

  11. Gitto, jag har väl kopplat på smaklökarna. Fast jag lchf-ar inte, så i fantasin lade jag till bröd.

  12. annna: <3

  13. Saxit skrev:

    En bra köttkvarn är något som funnits på min önskelista ganska länge men det har aldrig blivit av (jag behöver inte fler mojänger i köket att diska).
    Din biff ser jättegod ut (det är inte en hamburgare utan bröd!)
    Hmm.. antar det är för mycket begärt att få se perfekta pommes då om du nu är på lchf… ;)

  14. Örjan skrev:

    @Fjällmor Tänk på att Gitto använder högrev med mycket insprängt fett. Renfärs brukar vara mager. Men OK halstra som råbiff.

  15. Saxit: nä pommes blir det inte idag. Ej heller makens gratäng. :)

    Örjan: jag utgår från att fjällmor menar själva glazen, vilken passar bra till vilt också.

  16. Hazelnut skrev:

    Åh, jag älskar låtsasord som hänger kvar i generationer. Särskilt matlåtsasord. Hammocklare – fniss!

    Min ena bror kunde inte säga kexchoklad när han var liten utan det blev ”tjokekk-kal”, så myyycket enklare att säga eller hur? Rabarber fick han inte heller till, det blev ”allabajjdår”.
    Min äldsta son sa ”kebus” istället för ketchup och det är ju lite gulligt, men priset tar nog min yngsta som inte heller kunde säga kethup utan sa ”pippilångstrump” istället….say no more…

  17. som min lillasyrra Claudia som inte kunde uttala sitt namn, det blev bara ”Kavvja”. Så vi kallade henne Kaviar, varpå hon rasande skrek ”Jag heter inte Kaviar, jag heter KAVVJA!”. Så gulligt.

  18. Fjällmor skrev:

    @ Örjan: tack för omtanken. Jag brukar mala ner renfeta i färsen också. Mums…

    @ Margit: Jo, det var glazen jag menade. Maken är whiskeytokig, det vore skoj att överraska vid tillfälle…

  19. Emil O. skrev:

    Jag är urusel på hamburgare, har funderat på om jag kan tvinga butikspersonalen att mala ner en fin bit högrev åt mig så hamburgaren iaf smakar lite.

    Hur får man till en bra stekning på hamburgare? Jag vill ha rosaaktig innanmäte men det blir för mig antingen rått eller genomstekt tycker jag… Några bra tips?

    Jag har saltat i färsen några gånger och gillar det inte, numer saltar jag den som ett stycke kött med salt utanpå och det blev bättre tycker jag.

  20. Hamburgare skrev:

    @Emil O: Stek på riktigt hög värme och vänd burgaren flera gånger. Undvik att trycka på den så att köttsafterna rinner ur.

  21. Hanna skrev:

    Bokmärker såklart direkt!

  22. Saxit skrev:

    Om man inte tänker mala jättemängder med kött utan bara då och då, vad rekommenderas för typ av köttkvarn?
    Jag såg att Kitchen Aid har köttkvarnstillbehör och jag har ingen och saknar dessutom den typen av maskin helt och hållet (jag har typ en halvtrasig elvisp och en stavmixer och det täcker inte riktigt upp alla behov alltid), skulle en sån funka mån tro.

  23. Saxit skrev:

    Ok, jag inser nu att jag inte borde ha ställt den frågan så sent… Fy FAN vad jag blev sugen på burgare. :/

  24. [...] Jag och Manne(n) bjöd in till kalas och bjöd på hamburgebröd, baconomringade hamburgare med whiskyglaze (TACK!), vitlöksmaxad tzatziki, hamburgerdressing (bostongurka, majonnäs, creme fraiche och [...]

  25. Anders skrev:

    Ska man koka och reducera glazen eller ska man bara blanda ihop allt?

  26. Härligt med rekommendation att mala sin egen färs, mer sånt!

  27. Paulina skrev:

    Efter att ha suttit hela dagen och sugit i mig av dina ord, formuleringar och recept har jag nu hittat ett inlägg jag känner ett tvång till att kommentera. Suget att kommentera allt annat har varit enormt, men jag har lyckats behärska mig.

    I min familj heter det inte ananas, utan nassepinne. Detta magnifika ord uppstod en skön sommarkväll i Tranås då hela min familj satt ute och grillade och min dåvarande 2-åriga lillasyster utbrast: NASSEPINNE! och sträckte sig efter något på bordet. Hon skrek och skrek och ingen förstod vad hon ville, tills någon till slut gav henne burken med små bitar av den gula frukten. Då slutade tjutandet och hon tryckte i sig som om hon inte ätit på flera år.
    Nassepinne är också ett ord för ätpinnar, men det är en ännu längre historia.

    Sen har vi den traditionella rätten ”huddingkudding med puppisalt”. I folkmun brukar det oftast kallas kålpudding med lingonsylt. Kärt barn har många namn har jag hört..

Prenumerera på kommentarerna för detta inlägg (RSS).

Tyck till!

Annons