Kalles kaviar guld: 4/5 (smak), 0/5 (moraliskt omdöme)

De senaste årens produktlanseringar i Kallessortimentet har ju knappast gått från klarhet till klarhet – Kalles Banan som visserligen är ätlig men totalt absurd, Kalles med ägg som smakar unket och trist och Kalles med färskost som är ett enda stort ”jaha?”. Men nu har produktutvecklarna hamnat helt rätt i tiden.

Kaviar är minst sagt ett lite krångligt livsmedel. Har man inte en partner som delar ens kaviarälskan kan man glömma att bli kysst, smaken är omöjlig att kombinera med till exempel apelsinjuice eller tandkräm vilket gör det till en vansklig frukostprodukt och man luktar rökeri i timmar om man råkar få den på händerna. Lägg dessutom till att den är gjord av ”utvald rom” vilket kan eller inte kan betyda något så omoraliskt som torskrom – jag har inte fått något svar från Abba trots flera mejl vilket jag tycker är rätt illavarslande.

Men, kaviar är gott. Kaviar är något av det godaste man kan ha oppanpå ett kokt ägg eller mellan två strömmingar. Den har en märklig kombination av stark rökig fisksmak, sötma och sälta som gör den till en sinnebild av den (i resten av världens ögon) depraverade svenska smaken.

Så när Kalles lanserar premiumversionen Kalles Guld som utlovar mer rom, alrökt rom och kraftigare rökt rom så låter det ju inte helt dumt. Visserligen är jag rätt less på alla lyxvarianter av allt från burkmajs till tandkräm som poppat upp de senaste åren för att få oss att betala mycket mer för en möjligtvis marginellt bättre produkt, men Kalles Guld är faktiskt riktigt god.

Smaken är – trots att rommen är kraftigare rökt – mycket bra balanserad. Röksmaken skiljer sig verkligen från den vanliga kaviarn genom att den är mer komplex (jorå, jag köpte mig en vanlig kaviar som jämförelse) och helhetsintrycket är inte alls lika sötskarpt som den vanliga kaviarn. Dessutom känns den lenare och krämigare, trots att fetthalten är den samma och jag har faktiskt ätit mer än min beskärda del av Kalles Guld direkt ur tuben de senaste dagarna (jag skulle bara smaka lite… och lite till… och en sista gång!).

Men så är det det där med rommen. Är det fortfarande torskrom i? Eller har man sprättat upp buken på någon annan torskfisk som inte heller mår så bra? Tja, när man vägrar skriva ut annat på tuben än ”rom – Nordostatlanten (Norska Havet)” så ringer varningsklockorna onekligen. Och därför kan jag inte med gott samvete rekommendera Kalles Guld, för trots den goda smaken sätter den sig som en klump i  halsen.